Alla talar om Kina! Om åter-uppöppning, tillväxtförväntningar, inflationsrädsla och Kinas fredsplan

Medan den kinesiska befolkningen efter en över 1000 dagars nationell nedstängning och en kaotisk åter-uppöppning vänjer sig vid en återgång till vardagen, offentliggör landets ledning sina planer på att publicera en egen fredsplan inför årsdagen på Ukrainakriget. Detta samtidigt som USA anklagar Kina för att ”närma sig Ryssland militärt”.

I en artikelserie på temat ”Makrotankar” är vårt huvudsakliga avstamp ekonomiskt. I denna text med fokus på de ekonomiska effekterna av Kinas åter-uppöppning, vilket är intressant ur många aspekter. Ur världsekonomisk synpunkt står landet för en stor del av världens globala produktion, samt med sina 1,4 miljarder invånare för en ansenlig del av världens konsumtion. Att föra politisk diskussion är inte vår avsikt. På vår lista över faktorer att hålla sig á jour med gällande Kina framöver, ger det rådande läget tyvärr ingen pardon. Man kan inte bortse från det faktum att de världspolitiska händelser som i skrivande stund utspelar sig, kan komma att rita om kartan för globalt agerande (och därmed handel) framöver. Därav det sista stycket: Utrikespolitiska risker och Kinas fredsplan. Med det sagt: nedan vår sammanfattning om utvecklingen så här långt, samt de faktorer vi anser vara värda att hålla koll på framöver.

Ökad efterfrågan och ekonomisk aktivitet

Efter en turbulent, för att inte säga kaotisk övergång (i form av ökad smittspridning, överfulla sjukhus och medicinbrist), till en vardag med lättare restriktioner, ser man nu tecken på hur situationen utvecklar sig. Det kinesiska nyåret, som infaller i januari ökade rörligheten och konsumtionen i hela landet. Samma språk talar även den officiella ekonomiska statistiken för januari månad, även om siffrornas tillförlitlighet kan ifrågasättas.

Om tillförlitligheten i den ekonomiska rapporteringen kan man spekulera, men det facto att 1,4 miljarder människor efter närmare tre år av instängningsrestriktioner och begränsad rörelsefrihet äntligen och bokstavligen tillåts lämna sina hem, kommer onekligen att inverka på den ekonomiska aktiviteten.

Efter ett, ur BNP-tillväxt perspektiv svagt år 2022, (BNP tillväxten för Kinas del strandade på 3% för fjolåret, trots att det officiella tillväxtmålet låg på ”runt 5,5%”), kan man konstatera att den kinesiska efterfrågan antagligen, så småningom ”kommer att återgå till det normala”.

Vad som är normalt eller ej för en växande ekonomi som Kina kan definieras olika. En tvåsiffrig tillväxt kommer inte att vara aktuellt, i alla fall om man får tro konsensus. Det nya normala, är ett uttryck som ligger nära till hands, dvs en situation där ekonomin och produktiviteten stiger i långsammare takt än hos de snabbast växande utvecklingsekonomierna. Detta är en bild som även återspeglas i estimaten; Bloombergs konsensusestimat har stigit från något under 5% till nuvarande 5,1%.


Bild 1. Översikt över årlig BNP tillväxt i Kina. Källa: Refinitiv Datastream, Inderes


Bild 2. Bloombergs konsensusestimat gällande BNP-tillväxten i Kina. Källa: Bloomberg

Det som talar för en högre årlig BNP-tillväxt än fjolårets är inte enbart invånarnas uppdämda konsumtionsbehov efter nära på tre år bakom lyckta dörrar. Siffrorna understöds även av att det finns utrymme för konsumtion.

Den efterfrågan som hittills ökat allra mest sedan åter-öppnandet, har varit inom den inhemska tjänstesektorn. Detta illustreras väl i nedanstående illustration (bild 3) från SEBs publikation Macro & FICC Research China Tracker, Domestic Demand Takes The Lead In 2023 av Eugenia Fabon Victorino.


Bild 3. Kinesisk BNP, tillverknings PMI, tjänste-PMI: utvecklig över tid, från och med 2011. Källa: SEB: Macro & FICC Research China Tracker, Domestic Demand Takes The Lead In 2023

Den kinesiska efterfrågans globala ”spill-over” effekter

Enligt SEB var de kinesiska hushållens sparkvot hög under pandemin, vilket innebär att den finansiella ställningen är god. Torrt krut finns således att spendera på både varor och tjänster, vilket förväntas skapa ett ökat efterfrågetryck på bådadera. Detta i sin tur, kommer att påverka ekonomin i det egna landet i positiv riktning, men även skapa så kallade ”spill-over” effekter utanför landets gränser. Enligt en nyligen publicerad studie av Goldman Sachs förväntar sig forskarna Joseph Briggs and Devesh Kodnani att den inhemska kinesiska efterfrågan kunde stå för 1% av den globala BNP tillväxten under 2023.

De första spill-over effekterna utanför Kinas gränser kommer enligt Briggs och Kodnani att gynna Kinas största handelspartners inom detaljhandeln, dvs de länder som exporterar konsumentvaror till Kina, vilket främst handlar om de närmaste grannländerna inom APAC området. Enligt Briggs och Kodnani kunde en come-back i den kinesiska konsumentefterfrågan utgöra en BNP tillväxtboost på 0,4% för flera av landets närmaste grannländer och handelspartners.

Den efterfrågevåg som förväntas komma något fördröjd i jämförelse med detaljhandelns, är de kinesiska invånarnas efterfrågan på tjänster inom turism. Innan pandemin var Kina en stor nettoimportör av utländska turism- och reserelaterade tjänster. Att över en miljard kineser i och med lättade covidrestriktioner tillåts resa utomlands igen, kommer att bidra till en BNP-tillväxt i andra länder på sikt. Enligt Briggs och Kodnani förväntas detta ske redan under 2023, men med en betoning på senare halvan.

Ökad efterfrågan på råvaror

Ur ekonomisk och global synpunkt är Kina som land intressant i och med sin dubbelroll i egenskap av ekonomisk motor. I och med befolkningsstorleken står landet för en stor del av världens konsumtion, men framförallt produktion. I rollen som världens producent och storfabrik har Kina en ansenlig inverkan på efterfrågan av råvaror, i synnerhet metaller. I samband med åter-uppöppningen kunde man även se en höjning i kopparpriset, vilket är en metall som används flitigt i kinesisk produktion. I övrigt har effekterna hittills varit  oansenliga. Även Bloombergs råvaruprisindex har vänt ner från toppen.

Bild 4. Bloombergs råvaruindex, utveckling över tid. Källa: Bloomberg.

Enligt Goldman Sachs studie bör man dock vara medvetna om att efterfrågan på olja kan öka och därigenom skapa ett pristryck uppåt på olja. Detta, I sin tur kan gynna olje-exporterande länder och bidra till större ”spill-over” effekter i form av en skjuts framåt för BNP tillväxten, till exempel i vissa Latin-amerikanska länder, samt Kanada.

Fara för stigande inflation?

En markant stigande kinesisk efterfrågan ökar även rädslan för en fortsatt gödning av  inflationsdraken med ytterligare bensin, både inom och utanför landets gränser. De globala inflatoriska effekterna återspeglas först och främst i den ovan nämnda råvaru-, samt oljeprisutvecklingen. Samtidigt gäller det att följa med Kinas producentprisindex, vars utveckling påverkar de europeiska och amerikanska motsvarigheterna både direkt och indirekt.

Som ovan konstaterats har den efterfrågan som hittills ökat mest sedan åter-öppningen skett inom den inhemska tjänstesektorn, vilket i sig är den sektor som i proportion har minst korrelation till global prisutveckling och inflation.

Enligt SEBs ovannämnda rapport föranleder den låga inflationen inom Kinas gränser (CPI inflationen uppmätte 2.1% på årsbasis i januari 2023, 1,8% i december) fortsatt gynnsam penningpolitik från den kinesiska centralbankens håll. Om återhämtningskurvan i ekonomin, i synnerhet den inhemska efterfrågan på tjänster skulle börja peka brant uppåt tidigare än väntat, kan åtstramningar i penningpolitiken komma att ske redan under 2023.

Svagheter i den kinesiska ekonomin

Det saknas inte vare sig ekonomiska, eller samhälleliga utmaningar i Kina. Förutom fortsatta smittspridningsvågor, om än avklingande, finns det ett otal svagheter i ekonomin. Den låga efterfrågan på både bilar och bostäder skvallrar bland annat om förhöjda arbetslöshetssiffror i pandemins fotspår, (i synnerhet inom vissa områden och särskilt utsatta grupper), men framförallt om den fortsättningsvis stora problematiken på fastighetsmarknaden.  

Den globala efterfrågan förväntas sjunka från och med 2023, vilket är olycksbådande för den kinesiska produktionen. Så sent som under 2022 stod den kinesiska exporten för 0,5% av landets totala BNP, medan man 2023 för första gången på flera år räknar med ett underskott i bytesbalansen för Kinas del.

 
Bild 5. Kinas bytesbalans, utveckling på årsbasis. Källa: Bloomberg

Utmaningar finns således. Om problemen eskalerar på samtliga ovannämnda fronter, och man samtidigt möter en sinande efterfrågan både globalt och inrikes, kan tillväxtprognoserna på kort sikt visa sig alltför positiva.

På längre sikt är landets minskande befolkningsmängd en utmaning. År 2022 var första gången befolkningsmängden i Kina minskade, vilket kan ses som en historisk vändpunkt. Enligt FNs prognos förväntas Kinas befolkningsmängd uppgå till 1,31 miljarder år 2050. Vid slutet av århundradet förväntas befolkningsmängden vara under en miljard, enligt beräkningar 767 miljoner. Med ett minskande antal medborgare och en åldrande befolkning möter landet på sikt samma utmaningar som västerländska ekonomier. Man kan inte blunda för frågan om vem skall stå för tillväxt, efterfrågan och
produktion i framtiden.

Utrikespolitiska risker och Kinas fredsplan

Att blanda ekonomi och politik är sällan fruktsamt, men det rådande världsläget ger, som sagt, ingen pardon.  Vad en upptrappad konflikt mellan USA och Kina leder till i handelskrigsrelaterade termer kan inte jämföras med det mänskliga lidande som Ukrainakriget åsamkar, men ur världsekonomisk synpunkt kan man inte bortse från att den sedan tidigare frostiga stämningen nu är ännu kyligare.

I och med president Joe Bidens besök till Kiev i måndags manifesterar väst sin ställning och stöd för Ukraina inför årsdagen för kriget den 24 februari. Samtidigt väcker Kinas officiella uttalanden om att man på krigets årsdag ämnar lägga fram sin egen fredsplan, både oro och frågetecken.

Kinas tankar om en egen fredsplan presenterades första gången på förra veckans säkerhetspolitiska konferens i München. Själva ordet fredsplan stod då i stor kontrast till USAs utrikesminister Antony Blinkens uttalanden om starka misstankar för att Kina ”kryper allt närmare gränsen” i sina intentioner om att bistå Ryssland militärt i Ukraina. Enligt USA har man redan bevisföring för att Kina bistår Ryssland med underrättelsematerial i krigsföringen. 

Blinkens varning till sin kinesiska kollega, toppdiplomaten Wang Yi, för konsekvenserna av ett eventuellt kinesiskt militärt stödande av Ryssland, var tydlig. Enligt The Guardian beskrev Blinken sitt meddelande till Wang i ett direktklipp för CBS’s såhär: “..we’ve made very clear to them that that could cause a serious problem for us and in our relationship.”
Även USAs vice president Kamala Harris varnade Kina för all militär inblandning i kriget i sitt tal i München, även om hon inte kom med anklagelser om att Kina eventuellt förbereder aktioner i denna riktning.

I dagens Di återges Kinas utrikesminister Qin Gangs uppmaning till resten av världen om att sluta anklaga Kina, med hänvisning till Blinkens uttalanden ovan, samt att Kina siktar på en politisk lösning genom dialog i den fredsplan som presenteras senare i veckan.

Klockan tickar och den 24 februari kryper allt närmare. Det återstå att se, om vi därefter fortfarande är ”på väg mot det nya normala”, i alla avseenden, eller om det uppstår omfattande prognosrevideringsbehov.

Läs även:
Chockerande sysselsättningsstatistik avrundande centralbanksvecka - Urstark amerikansk arbetsmarknad motar duvorna i grind

Dollarns dominans – ohotad eller sårbar? Om dollarns position som världsvaluta

Höjd styrränta och ränteprognos! Höken Thedéen har låg tolernas mot hög inflation

Källor:
Furustam, C, Kinas befolkning krymper, www.lrf.se, 2023-02-13
Goldman Sachs, China’s reopening is poised to boost global growth, 2023-02-10
SEB: Macro & FICC Research China Tracker, Domestic Demand Takes The Lead In 2023, Eugenia Fabon Victorino, 2023-02-10
Siyu Qian, China & Li Mingjiang, China’s unprepared reopening, www.eastasiaforum.org, 2023-02-11
TT, Dagens industri, Kina ska lägga fram fredsplan, 2023-02-21
Wintour, P. China may be on brink of supplying arms to Russia, says Blinken, The Guardian 2023-02-19