Case: Potentiella effekter av amerikanska importtullar på bolag på Helsingforsbörsen

Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 4.4.2025 kl. 07:03 CEST. Observera att den automatiska översättningen av innehållet för närvarande endast täcker den text som visas här och kan innehålla fel. Du kan ge feedback gällande kvaliteten på översättningarna och eventuella fel här.

De nya importtullar som USA har aviserat orsakar huvudbry för flera bolag på Helsingforsbörsen och bidrar dessutom till att allmänt försvaga de globala ekonomiska utsikterna och öka osäkerheten. Under den nuvarande amerikanska administrationen kan situationer förändras snabbt, men enligt den nuvarande planen ska tullarna träda i kraft nästa onsdag. De indirekta effekterna av den nuvarande handelspolitiken, och särskilt ett potentiellt hotande fullskaligt handelskrig, kommer sannolikt att vara större för de flesta företag än de direkta effekterna, men i denna sammanställning beskriver vi de potentiella effekterna av amerikanska importtullar på olika företag och sektorer. Detta är vår bästa uppskattning av den nuvarande effekten, men situationen utvecklas och osäkerheten är nu mycket hög.

Revenio Group

Under 2024 kom 49,7 % av Revenios omsättning från försäljning i USD, vilket också indikerar andelen av den totala omsättningen från USA. Andelen är mycket hög jämfört med genomsnittet för Helsingforsbörsen. Revenios produkter tillverkas i Europa (Finland och Italien), vilket innebär att företaget sannolikt kommer att drabbas av den 20-procentiga tull som planeras för Europeiska unionen. Enligt vår uppfattning har medicintekniska produkter inte undantagits från tullförslaget, men listan över undantag är lång och delvis svår att tolka. Den planerade 20-procentiga tullen för EU är inte särskilt hög jämfört med farhågor (t.ex. har 25 % nämnts) eller tullar som planeras för andra exporterande länder, och effekterna kan potentiellt mildras genom internprissättning. Vi tror att Revenios största konkurrenter också främst tillverkar sina produkter utanför USA, så Revenio kommer inte att vara relativt missgynnat i detta avseende. Ändå är det tydligt att tullarna skulle orsaka svårigheter för Revenio och skulle kunna urholka företagets mycket höga marginalnivåer. I slutändan kan dock en större inverkan komma från den allmänna osäkerheten i USA, vilket skulle påverka hela branschen. Dessutom är det värt att notera att Europa kan införa vedergällningstullar, vilket kan leda till att tullarna stiger ytterligare. Företaget uppskattade tidigare i samband med bokslutet att den nedre delen av det nuvarande intervallet för guidningen skulle vara realistisk i ett fullskaligt handelskrigsscenario.

Optomed

Optomed söker tillväxt och ett genombrott, särskilt med totallösningen Aurora AEYE i USA, vilket gör marknadens betydelse verkligt stor för företaget. Under 2024 kom dock en relativt liten del av Optomeds omsättning från USA, eftersom majoriteten av omsättningen kom från segmentet Mjukvara och Finland. Men i segmentet Enheter stod USA förmodligen för en betydande del av omsättningen, och enligt vår uppfattning har USA:s andel ökat betydligt. Som vi förstår det tillverkas Optomeds enheter i Thailand (Fabrinet), som nu överraskande nog står inför en importtull på 36 % till USA. Vi tror att det är mycket möjligt att Thailand kommer att börja förhandla om tullarna och att nivån så småningom kommer att bli lägre än Trumps "formelmässiga" lösning. I Optomeds fall tror vi att den potentiella negativa effekten kommer att minskas av: 1) enhetens andel av Aurora AEYE:s totala lösningsförsäljning är begränsad, med en betydande del av tjänsten som AI-mjukvara, 2) tillverkningskostnaderna för enheterna är lägre än till exempel bordskameror (vilket minskar andelen tullavgifter), och 3) såvitt vi vet tillverkas inga relevanta handhållna funduskameror i USA. Inledningsvis ser vi inte de potentiella direkta effekterna som dramatiska, men enligt vår uppfattning kan marknadsaktiviteten mycket väl minska och riskerna har ökat.

Detection Technology

DT:s kunders slutproduktförsäljning är global, och USA är av stor betydelse, även om direktförsäljningen till USA är låg (under 2024 stod Nord- och Sydamerika för cirka 6 % av intäkterna). DT har redan betalat tullar på produkter som tillverkas i Kina och importeras till USA sedan Trumps första mandatperiod, men den allmänna tullen på kinesisk import ökar nu uppenbarligen till över 50 %. Den bästa gissningen är nu 54 %, men siffrorna har redan ändrats många gånger sedan början av året. Det är också oklart om tullarna gäller alla DT:s produkter. I allmänhet kan detta också vara Trumps förhandlingstaktik, men Kina kommer sannolikt inte att backa, och ett fullskaligt handelskrig kan ligga framför oss. Detta skulle vara negativt för alla, men importtullar över 50 % skulle oundvikligen drabba DT:s och dess kunders verksamhet på ett eller annat sätt.

Tidigare uppskattades tullarna på Kina till potentiellt 20 % (total nivå cirka 40 %), vilket inte skulle ha gjort investeringar i amerikansk tillverkning attraktiva. Nu skulle både DT och dess kunder behöva omvärdera situationen. DT:s alternativ försvagas av att USA uppenbarligen samtidigt inför en tull på 20 % på Europeiska unionen (dvs. Finland) och en tull på 26 % på Indien, vilket skulle vara DT:s andra alternativ för ursprungsland. DT har redan tillverkning i Finland och företaget etablerar en fabrik i Indien, som bör vara i drift i slutet av H1'25. Som en sista utväg kan DT, om nödvändigt, etablera en tillverkningsenhet i USA inom cirka 6 månader med relativt lätta investeringar, men tillverkning är dyrt och resurserna är knappa. Det finns ingen lokal tillverkning av DT:s huvudprodukter, dvs. detektorer, i USA, så situationen försvagar inte den relativa konkurrenspositionen nämnvärt. I detta skede vore det dock överraskande om USA:s åtgärder inte fick spridningseffekter på slutmarknadens utveckling och slutkundernas verksamhet.

Nokia och Teleste

Tullarna skulle också skada nätverksutrustningstillverkarna Nokia och Teleste, som är noterade på Helsingforsbörsen. Av Nokias intäkter 2024 kom cirka 28 % från Nordamerika. Teleste å andra sidan expanderar för närvarande till Nordamerika i sin strategi, och i praktiken kommer tillväxten de kommande åren helt att förlita sig på att lyckas med detta. Under 2024 stod Nordamerika och andra länder utanför Europa för 15 % av företagets intäkter, och siffran förväntas öka betydligt under de kommande åren. Nokia har lokal produktion i USA efter förvärvet av Infinera, men majoriteten av utrustningen tillverkas någon annanstans. Teleste tillverkar utrustning som levereras till USA i Finland. Båda företagen använder kontraktstillverkare, vilket ger flexibilitet i produktionsplaneringen om tullarna skulle bli ett permanent tillstånd. I praktiken tillverkar ingen nätverksutrustningstillverkare enheter helt och hållet i USA, och en stor del av komponenterna tillverkas någon annanstans. Hela branschen lider således av tullar. Teleste började redan öka sitt lokala lager i Nordamerika i början av 2024 för att förbereda sig för tullar, och företaget har kommenterat att dess guidning för 2025 redan innehåller de negativa effekterna av tullarna i viss utsträckning.

Rapala

Under 2023 stod USA för 44 % av Rapalas omsättning. På Helsingforsbörsens skala är bolagets exponering mot USA alltså betydande. Rapalas tillverkning är huvudsakligen belägen i Europa och Taiwan, så den planerade tullen på 20 % för EU och 32 % för Taiwan kommer att påverka verksamheten negativt. Enligt vår uppfattning tillverkas det mesta av fiskeredskapen som säljs i USA utanför landet, så Rapalas relativa position bör inledningsvis inte förändras nämnvärt jämfört med konkurrenterna. Tullarna på 34 % som åläggs Kina kan till och med stärka bolagets relativa position på den amerikanska marknaden något på grund av fiskeredskapsmarknadens betydande Kina-exponering. På grund av den importdrivna karaktären kommer de föreslagna tullarna att skapa ett utbrett kostnadstryck på den amerikanska marknaden för fiskeutrustning, vilket förväntas pressa marginalen för hela kategorin i landet.

Wärtsilä

28 % av Wärtsiläs omsättning kommer från Nord- och Sydamerika, varav USA står för cirka 20 procentenheter enligt vårt estimat. USA är en betydande slutmarknad, särskilt inom Energy och Energy Storage. Bolaget har i sina senaste publika investerarsamtal uppgett att beslutsfattandet hos nordamerikanska kunder inom Energy Storage redan har påverkats av den osäkerhet som tullhotet orsakat. Inom Energy-verksamheten består produkterna huvudsakligen av motorer tillverkade i Finland, och inom Energy Storage består en betydande del av leveranserna av batterier från t.ex. Asien. Höga tullar kan alltså påverka försäljningen av ny utrustning i dessa segment avsevärt (särskilt det senare). Samtidigt bör det noteras att 72 % av rörelsevinsten inom Energy- och Energy Storage-verksamheten kommer från tjänster (inklusive försäljning av reservdelar), som sannolikt endast kommer att påverkas marginellt av tullar på kort sikt. USA står för en liten andel av destinationerna för det största segmentet, Marine, men en nedgång i den globala ekonomiska aktiviteten skulle sannolikt ha indirekta effekter på segmentets vinstutveckling.

Vaisala

Vaisalas omsättning är ganska jämnt fördelad över världen, men USA, som ett stort marknadsområde, står för en betydande del av omsättningen (vi estimerar 27 %). Vaisala har produktion i USA, vilket specifikt är relaterat till lokalt använda produkter – vi förstår främst till affärsområdet Väder och Miljös observationsenheter. Vi tror att den viktigaste kundkretsen för väderobservationsutrustning består av operatörer inom den offentliga sektorn, som enligt vår åsikt inte har råd att betala betydligt högre priser när tullarna stiger, vilket kan minska efterfrågan på väderobservationsutrustning som tillverkas i Finland. Enligt vår åsikt är prisökningar lättare att genomföra för industriella mätinstrument, och de flesta konkurrenterna i detta segment, som Vaisala, kommer från EU och omfattas av samma tullar. Den viktigaste frågan är hur tullarna kommer att påverka globala industriella investeringar, eftersom detta driver efterfrågan på industriella mätinstrument. Enligt vad vi förstår har Vaisala möjlighet att överväga att flytta produktionen av vissa av sina produkter till USA för att undvika tullar.

Fiskars

USA står för cirka 30 % av Fiskars Groups försäljning och ungefär hälften av Fiskars-segmentets försäljning. Av Fiskars totala produktion är ungefär hälften egen produktion och hälften är underleverantörer, där Kina står för cirka 15 % av det totala antalet. Bolaget har sagt att man har kunnat kompensera tidigare tullar med prisökningar. Med de tullar som införs på EU blir Fiskars situation svårare, eftersom Fiskars egen produktion för varor som går till USA huvudsakligen kommer från Europa. Vi tror inte att de nya tullarna omedelbart kan överföras till försäljningspriserna, och marginalpress kommer att uppstå för Fiskars-segmentet mot slutet av året. Konkurrenternas produkter kommer dock också huvudsakligen från länder utanför USA, så det bör inte ske några större förändringar i konkurrenssituationen, och tullarna kommer förmodligen att återspeglas i priserna med tiden. Naturligtvis kan prishöjningen också ha en negativ inverkan på efterfrågan.

Harvia

Nordamerika, främst USA, är Harvias största marknadsområde och stod för 35 % av bolagets omsättning 2024. Harvias huvudprodukt i USA är kompletta bastur, som tillverkas lokalt. Likaså är produktionen av ångprodukter som förvärvades förra året lokal. Som vi tidigare har kommenterat importeras även trävaror från Kanada, och eventuella tullar på dem har redan höjt råvarupriserna för Harvia. Bolaget tillverkar inte bastuaggregat i USA, utan de importeras antingen från Kina eller Finland. Harvia har dock mer lokal produktion jämfört med sina konkurrenter, så tullar bör inte försvaga dess konkurrenskraft. Vi tror att bolaget till stor del kommer att kunna kompensera effekten av tullar genom att höja försäljningspriserna. Vi tror att den viktigaste frågan för Harvia är om den starka efterfrågetrenden på bastur kommer att fortsätta trots stigande priser och en försvagad total konsumentefterfrågan.

Verkstadsbolag

Verksamheten för verkstadssektorns aktörer är i grunden global, där USA är en betydande slutmarknad. Därför påverkar tullbesluten inhemska börsnoterade verkstadsbolag, eftersom vi tror att nästan alla aktörer har export till USA (särskilt när det gäller utrustningsverksamheten). De direkta effekterna på varje bolag beror naturligtvis på andelen av omsättningen från USA och omfattningen av deras egen lokala tillverkning (vanligtvis mestadels montering). Effekterna är dock initialt negativa. Samtidigt bör det noteras att leveranskedjor (komponenter) vanligtvis är globala, vilket, baserat på aktuell information, också kommer att påverka produktionskostnaderna för lokal tillverkning (inklusive betydande lokala konkurrenter). Enligt vår uppfattning hade många bolag också förberett sig för potentiella tullar genom att öka lagren i USA, vilket, enligt vår uppskattning, kan innebära att effekterna av tullarna på leveranser kan ses med en liten fördröjning (t.ex. prissättning och nya order). Vi har kortfattat diskuterat de potentiella effekterna på bolagen nedan.

Angående Metso ser vi att tullbeslutet särskilt påverkar verksamheten Aggregates (Nord- och Centralamerikas andel av segmentets omsättning 2023–2024 38–40 %), för vilken vi diskuterade tullarna som infördes på Kanada (dvs. McCloskeys kanadensiska produktion ur Metsos perspektiv) tidigare här. Å andra sidan är situationen komplex för hela den amerikanska marknaden, eftersom det finns mycket begränsad inhemsk krossproduktion i landet. Enligt vår uppfattning är konkurrenternas tillverkningskapacitet också begränsad och komponenter importeras till stor del. Dessutom importerar konkurrenter (t.ex. Terex) också krossar till sin egen distributionskedja från andra håll. Effekten på utvecklingen av Metsos relativa position kan därför vara begränsad, men detta kan ha en inverkan på återhämtningen av krossmarknaden. I verksamheten Minerals har däremot Nord- och Centralamerika stått för cirka 17–18 % av omsättningen. Vi uppskattar dock att denna omsättning är mer geografiskt spridd, vilket återspeglar gruvmarknadernas egenskaper. Samtidigt är det värt att notera den höga andelen serviceintäkter i Minerals, utöver vilket Metso har lokal produktion i USA (underleverantörer och import förmodligen också från utanför). Vi anser det dock möjligt att tullarna åtminstone kan orsaka förseningar i kundernas beslutsfattande.

Av Kalmars totala omsättning 2023–2024 kom 26–36 % från USA, vilket gör marknaden betydande för bolaget. Enligt vår mening är bolagets viktigaste produktområde i USA terminaltraktorer, som tillverkas i dess lokala fabrik i Ottawa (belägen i Kansas). Effekterna relaterade till regionens viktigaste produktområde förblir därför mer begränsade, även om tullbeslut sannolikt skulle ha en negativ inverkan på efterfrågan genom industriell aktivitet. Likaså tillverkas utrustningen för andra kundsegment till stor del utanför USA (särskilt i Polen), vilket därför skulle vara föremål för importtullar. I andra kundsegment varierar andelen lokal tillverkning, men enligt vår uppfattning är tillverkningskapaciteten begränsad inom de produktområden som är regionalt mest betydande för Kalmar och konkurrenter importerar produkter och komponenter i betydande utsträckning från andra håll. Enligt vår uppfattning är riskerna utanför terminaltraktorer för utvecklingen av Kalmars relativa position fortfarande åtminstone något negativa på den amerikanska marknaden. Tullar kan också förväntas ha negativa effekter på materialhanteringsmarknaden, vilket också skulle återspeglas i Konecranes och Hiab.

Regionen Amerika har stått för över 30 % av Glastons totala omsättning, varav vi uppskattar att en betydande del kommer från den amerikanska marknaden. Glaston har ingen lokal produktion (produktionsanläggningar i Finland, Tyskland och Kina), så tullar kommer att påverka bolagets utrustningsförsäljning i USA. Enligt vår uppfattning är dock den lokala produktionen relativt begränsad och vissa konkurrenter kan bara ha produktion i Kina, för vilka tullarna är högre än de som åläggs EU. Därför, när det gäller Glastons relativa position, tror vi att tullbesluten inte har någon väsentlig negativ inverkan. Istället förmörkar beslutet ytterligare de redan svaga utsikterna för utrustningsmarknaden.

För Ponsse har Nordamerikas omsättning stått för cirka 15 % av den totala omsättningen de senaste åren och är därför inte bolagets huvudmarknad. Det är dock i grunden en potentiell tillväxtmarknad för Ponsse, där enligt vår uppfattning marknadssituationen också har förbättrats nyligen, särskilt i USA. Med bolagets tillverkning koncentrerad till Vieremä kommer tullar automatiskt att ha en negativ inverkan på konkurrenskraften hos Ponsses och, mer allmänt, stora konkurrenters (Deere och Komatsu) skogsmaskiner tillverkade i Europa jämfört med lokalt tillverkade helträsmetodsmaskiner. I detta avseende kan den längre varaktigheten av importtullar ha en tydlig inverkan på utvecklingen av Ponsses efterfrågan i USA.

För KONE är den amerikanska marknaden den näst största efter land och dess omsättning har stått för cirka 20 % av den årliga omsättningen de senaste åren. Bolaget har lokal produktion i USA, men det importerar också utrustning och komponenter från utanför USA. Vi tror att samma dynamik gäller för dess huvudkonkurrenter också. I KONEs fall är det dock värt att notera den betydande andelen eftermarknad i vinstgenereringen.

De senaste åren har Robits omsättning i regionen Amerika stått för drygt 20 % av dess totala omsättning. Vi uppskattar dock att omsättningen är relativt brett fördelad, vilket bland annat återspeglar gruvmarknadens egenskaper. Därför förväntar vi oss inte att den amerikanska marknaden ska vara särskilt stor för bolaget för tillfället heller, men naturligtvis har marknaden tydlig tillväxtpotential för Robit. Bolaget har ingen lokal produktion i USA, men vi uppskattar att det kommer att kunna utnyttja sin brittiska fabrik i leveranserna (importtullar fastställda för Storbritannien är 10 % jämfört med EU 20 %). Vi uppskattar dock att tullarna kan påverka kundernas beslutsfattande och slutefterfrågan negativt (särskilt inom bygg).

Under 2024 kom 27 % av Valmets omsättning från Nordamerika, varav vi uppskattar att det mesta kom från USA. Detta är dock inte helt export, eftersom Valmet också har lokal produktion i USA för vissa produkter och tjänster (jfr cirka 12 % av Valmets personal fanns i Nordamerika förra året, varav majoriteten förmodligen i USA). Enligt vår uppfattning skulle Valmet dock lida i viss utsträckning av tullarna, eftersom det är osannolikt att all amerikansk omsättning kan levereras lokalt. Exporten till USA har förmodligen kommit från flera länder (inklusive EU-länder och Kina). Dessutom påverkar tullar i grunden den amerikanska ekonomin negativt och därmed Valmets investerings- och serviceefterfrågan i olika regioner.

Under 2024 kom cirka 22 % av Rautes omsättning, eller cirka 46 MEUR, från Nordamerika, där vikten av USA förmodligen är hög. Detta är förmodligen främst export från Kanada, Finland och möjligen Kina, även om Raute har en analysatorproduktionsanläggning och servicepersonal i USA. Naturligtvis varierar omsättningsandelen avsevärt, vilket är typiskt för projektverksamhetens karaktär. Tullar på Kanada och EU-länder och det resulterande behovet av att höja priserna kan därför ha en viss negativ inverkan på bolagets konkurrenskraft i USA, eftersom vi förstår att det också finns lokal tillverkning i USA, åtminstone för vissa delar av plywood- och LVL-produktion.

Konecranes omsättning från AME-regionen stod för 38 % förra året. Vi uppskattar att en betydande del av detta kommer från USA. Bolaget har också lokal produktion i USA, eftersom 17 % av Konecranes tillgångar och 20 % av dess personal fanns i regionen Amerika. Därför uppskattar vi att Konecranes har haft exportleveranser till USA åtminstone från EU-länder och möjligen även från andra håll, så tullarna skulle förmodligen ha vissa direkta negativa effekter på bolaget.

Av Hiabs (inklusive MacGregor) omsättning kom 42 % från USA och Kanada förra året, varav den förstnämnda säkert stod för majoriteten. Bolaget har lokal montering och FoU-verksamhet i USA, men vi uppskattar att Konecranes har haft exportleveranser till USA, åtminstone från EU-länder och möjligen även från andra håll. Tullarna skulle således sannolikt ha vissa direkta negativa effekter även på Hiab.

Skogsbolag

25 % av Metsä Boards omsättning har kommit från USA, som tillsammans med Europa är bolagets andra huvudmarknad inom kartongverksamheten. Detta är ren kartongexport från Finland och Sverige, uppdelad i falskartong och liner. Metsä Boards marginal för kartongverksamheten har varit svag de senaste åren på grund av svag efterfrågan, och vi uppskattar att bolaget kommer att behöva lägga till tullarna till sina försäljningspriser. När det gäller falskartong finns det lokal produktion av ersättningsprodukter i USA, så vi uppskattar att bolaget kommer att förlora marknadsandelar om/när tullarna höjer bolagets priser. Dessutom finns det en risk att konkurrensen inom falskartongsegmentet i Europa kommer att intensifieras ytterligare om nya hem måste hittas för de ton som säljs till USA av bolaget och dess konkurrenter.

I den rådande efterfrågesituationen kan kartongvolymer som potentiellt frigörs från USA också säljas på de europeiska marknaderna, vilket gör situationen problematisk. Det finns ingen direkt lokal leverans av bestrukna liners i USA (Kemi-bruket). Situationen är något enklare för dem, även om vi uppskattar att tullarna också skulle minska linerexporten i viss utsträckning, eftersom vissa kunder kan byta till förpackningslösningar av lägre kvalitet när kostnaderna stiger.

Förra året kom 3 % av Stora Ensos omsättning från USA. Därför är effekten av tullar på bolaget begränsad i den nuvarande situationen. Stora Enso kan dock drabbas av tullarna avsevärt under de kommande åren, eftersom bolaget håller på att starta en stor falskartongmaskin med en kapacitet på 800 000 ton i Uleåborg. Enligt vår uppfattning skulle Stora Enso sälja en del av Uleåborgs växande kapacitet till USA, där framgång är tveksam på grund av tullinducerade prispressar och rimlig lokal tillgång. I den rådande efterfråge- och konkurrenssituationen på den europeiska kartongmarknaden tror vi att det kommer att vara mycket svårt för Stora Enso att sälja den nya kapaciteten till Europa i högre takt än tidigare. Enligt vår uppfattning kan Trumps tullar således hindra bolagets stora investeringsupptrappning och dess omvandling till en lönsam enhet. Dessutom kan de indirekta effekterna av tullar på globala råvaruflöden inom skogssektorn vara oförutsägbara.